Första "lämningen" innebar att pappa sade "- hejdå, nu går pappa iväg och dricker lite kaffe" . Det var precis det jag gjorde. Jag gick till personalrummet på förskolan och satt där i 20 långa minuter, förväntansfullt men nervös och helt övertygad om att någon av förskolelärarna skulle komma upprusande och säga "- du måste komma, det går inte längre!" Det gick hur bra som helst, och Savannah hade inte brytt sig så mycket om mig utan lekt vidare i sin egen lilla värld. Perfekt!
Andra lämningen gick ännu bättre. De var ca 50 minuter och hon hade mest reflekterat "- Pappa, borta". Helt korrekt, pappa var borta. Inte långt, men borta.
Savannahs mormor och morfar kom idag och mötte upp på förskolan strax efter lunch för att hämta Savannah. Savannah avgudar sin mormor och morfar så det var verkligen en glad överraskning för henne. Vi sade; -hejdå, trevlig helg, så syns vi på måndag. Förhoppningsvis så gör vi det också. Såvida inte Savannah har dragit på sig någon förkylning igen. Uppenbart så är piprinnande näsor och kruppliknande och ihållande hosta inte nog symptom för att föräldrar skall kunna VAB:a.
Jag är inte cynisk...jo det är jag förresten visst! Är ditt barn så uppenbart sjuk...stanna hemma!!!
På återskrivande...
~ Adieu ~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar